mikaelaisraelsson

Nu är det gjort.

Inte så snabbt, inte så smidigt,
och ganska så ångestladdat.

Högskolevalet.

Nu vill jag bara att det ska bli juli så
jag får veta ifall jag kom in på något program
över huvud taget. Av någon anledning så har
jag nämligen lyckats intala mig själv att
jag, just jag, är dömd att för all framtid vara
den enda människan som misslyckats med
att ta sig in på högskolan. Någonsin.

Ganska tragiskt egentligen.

Det var precis likadant när jag sökte till gymnasiet.
Jag var helt övertygad om att jag inte skulle ta mig in
på någon linje (då hade jag dessutom bara sökt till EN!).
Men jag tog mig in. Med nästan tre gånger mer poäng
än vad som egentligen behövdes för att bli antagen.

Nu när jag skriver detta så inser jag hur
fånig jag låter. Jag måste chilla. Verkligen.

Vad är det värsta som kan hända liksom?
Att jag faktiskt inte tar mig in någonstans?

....ja.